Valborg 2012

Låt mig börja med något som verkligen är Valborg för mig (Klicka på bilden med noterna):

Ja, DETTA är Valborg för mig. Min mormor, min mamma och även jag sjöng våren välkommen på det traditionsenliga körframträdandet. Och även innan jag var med själv och sjöng, så följde jag med och lyssnade. En video på nätet gör styrkan i sången ingen rättvisa tyvärr, men om man står där själv, i kören eller bara som publik, så känner man marken vibrera och man hör alla de fantastiska stämmorna som i samklang med varandra får håret på armarna att resa sig och ögonen tåras av upprymdhet.

Ikväll har vi varit hos svärmor i Norsbron och firat Valborg. Blev bjudna på mat och efterrätt och sedan gick vi ut tittade på Majbrasan som var placerad på ängen utanför deras hus. Där bjöds det på godis, korv och dricka av villaägarföreningen och jag tror hela lilla Norsbron slöt upp faktiskt 😉

P.S. Bilderna får ej kopieras eller användas på något sätt utan min tillåtelse.
© Juniphé

En härlig helg på alla vis!

Strålande sol, mycket trädgårdsarbete undanstökat, mycket lek och bus och glada miner. Maken som har varit lillasyster-sjuk ett tag hämtade hit henne några timmar under lördagen så att dom kunde umgås och så att Philip fick träffa sin goa faster. Dom lagade god mat, lekte med Philip och promenerade – jag hamnade i soffan med fötterna i högläge större delen av tiden – men det var mysigt att se henne 😉

Söndagen fylldes även den av strålande solsken och värme. Helt plötsligt var vi omgivna av ljusgrönt skimmer från alla träd och buskar (nästan). Våren hade fullkomligt exploderat under helgens två riktigt fina dagar. Vi började dagen med en tur till Karlstad och Mariebergsskogen, där vi mötte upp våra vänner och deras två barn. Det blev mycket lek och skratt i lekparken, även om Philip (konstigt nog? Eller kanske tack och lov?) är en riktig fegis och inte vågar åka i några större attraktioner utan höll sig till sandsparkande och bebisavdelningen 😉 Vi tog en fikapaus i solen och sedan blev det djurparken. Philip trivdes bra med sina vänner! Men han förklarade på hemvägen att han ville åka hem till barnen och ”leka med lastbilar, bilar och kanske en docka” nästa gång. Vi får försöka få till det med snart det med.

Här kommer lite bilder:

 

P.S. Bilderna får ej kopieras eller användas på något sätt utan min tillåtelse.
© Juniphé

Strålande sol idag med!

Då passar det ju bra med en utflykt! Har iofs massor att göra i trädgården, men den går ju ingenstans direkt, så det finns nog att göra imorgon också. Lika så bra att passa på att bara njuta med familj och vänner en dag som denna ;-).

Ska ta och svälja min irritation för dagen ( Ja, tänk! Idag tjurar jag IGEN!) för stunden och ta tag i alla förberedelser innan vi kan åka – medan maken sover vidare.

Smulor på golvet…

Jag är faktiskt skyldig. Jag hade kunnat resa mig, hämta en dammsugare – som alla andra duktiga människor. Men istället sopade jag dom helt sonika från soffan ner på vardagsrumsmattan 😉 Spela roll! Ska ju ändå dammsugas imorgon.

Behöver råd av trädgårdskunniga!

Se här:

 

Rosorna vid entrén är, som tidigare nämnt, borta. Kvar är tomma blomland och två spaljéer.

Min första tanke var att jag skulle måla spaljéerna svarta (som vi målat fönsterfoder etc) och sedan plantera 2 sorters klematis på vardera sida om entrétrappan (2 klematis för att få en lång blomning) samt  någon trevlig låg perenn vid fötterna av klematisarna.

Men nu vet jag inte… kanske skulle man ta bort spaljéerna och plantera någon snäll, otaggig, lagom hög buske istället?

Närmast husgrunden blir det grovt singel (som vi satt längs hela denna sidan av huset).

HJÄLP! Hur ska vi göra? Vad ska vi välja? Och vad passar för detta läge (Västerläge med sol/halvskugga)?

Neeeej, men sluta!

Det är INTE någon bebis på väg ut än! Hur tydlig måste jag vara? Klagade lite idag för mamma att jag överansträngt mig och fått sammandragningar som konstant suttit i i flera timmar (Har fått det flera gånger under hela graviditeten när jag tagit ut mig, det är INTE värkar! ) och direkt så tror hon att det är på gång!? Men hallåååå!!!??? Börja inte tro något redan NU. För guds skull! Jag kanske har många veckor kvar ju! Hur ska JAG stå ut? Det är ju JAG om är gravid, JAG som får leva med alla krämpor, konstanta tankar på bebisen därinne, vansinnig längtan osv. Snälla, VI hör av oss när det börjar bli allvar… Om det ska bli tjat så drar man sig för att berätta något allt, utifall att det är falsk alarm.

Känner mig lätt tjurig idag… märks det? 😉