Sugen på godsaker…

image

Två kulor glass, tre praliner och en stor latte. Mmm DET vill jag ha nu. Försöker klura ut hur jag ska kunna unna mig en tur dit utan barnen i släptåg. För sånt där ska man njuta av, och inte bara kasta i sig i panik då ena ungen är kissnödig och den andra vill amma. För så är mitt liv just nu… Stressa hit och dit. Äta och skita gör man när alla andra små familjemedlemmar är nöjda och sover 😀 Men jag klagar inte, det är faktiskt ganska roligt när allt blir sådär lagomt kaotiskt. Ofta blir ungarna hysteriska samtidigt och då kan man inte göra annat än att skratta åt eländet 😉 Igår till exempel skrek Sally av magont och samtidigt var Philip trotsigare än någonsin. Han vägrade ta på sig kläder, vägrade kalsonger och vägrade det mesta. Han grät och skrek och snoret rann. Han gick in på toa för att snyta sig och jag hör hur han rullar ut mer och mer papper från rullen. Jag skriker åt honom i mitt egna vansinne att ”det räcker!”, varpå han kommer ut från toaletten med famnen full i papper och rullen fortsätter att mata ut mer. Han ser förvånad ut och snurrar runt för att komma undan pappret, och såklart så blir han inlindad i papper. En ofrivillig mumie. Med rumpan bar 😉 Och lägligt nog filmade jag hela händelsen med kameran 😉 Ja, lätt kaotiskt liv man lever och all stress gör mig sötsugen 😛

Förbannade kolikhelvete!

Dra åt pipsvängen med dig! Det finns inget som gör så ont som att se sitt eget barn lida, skrika och vrida sig av smärta… och samtidigt veta att jag inte kan hjälpa henne. Det är vidrigt! Igår höll det i 12 timmar. Jag bar, vaggade, masserade, dansade, kramade, pussade och till slut grät jag. Stackars Sally!

image

P.S. Bilderna får ej kopieras eller användas på något sätt utan min tillåtelse.
© Juniphé

Badväder?

I år har vi inte ens besökt en badstrand… förrän idag. Vi tog ett snabb-stopp vid Hasseldalens badplats norr om Grums på vägen hem från Kätterud. Vi hade med oss en handduk ”utifall att”. I fjol var Phille så feg att han inte ens ville gå med fötterna i vattnet, men idag såg vi tendenser att han kan klara mer 😉

Temperaturen var OK, men varken jag eller maken hade lust att bada. Det blir lite rörigt att hinna med annat än varsitt barn liksom 😉

Sally slocknade när vi kom hem

Men Philip hjälpte pappa klippa gräset och sedan hamnade han i sandlådan 😉

P.S. Bilderna får ej kopieras eller användas på något sätt utan min tillåtelse.
© Juniphé

Pyssel

image

Ja i torsdags sysslade jag med Photoshop. Länge sedan sist, men än minns jag hur det fungerar. Jag gjorde tackkort som jag sedan skrev ut och skickade i matchade kuvert. Fina va? Vi valde att skicka tackkort per post till dom som uppvaktat på ”distans”. Er andra har vi ju tackat personligen. Vi går ifrån all vett och etikett vi 😉 Men i ärlighetens namn så hänger vi inte upp de tackkort vi får och beskådar och gläds åt dem dagligen. Dom hamnar i en låda tills man har hjärta nog att kasta bort dom. Därför gör vi så här, kalla oss generation X 😀

P.S. Bilderna får ej kopieras eller användas på något sätt utan min tillåtelse.
© Juniphé

Grejs från Grums

Ingen visste det, men när Sally låg i magen smakade jag mycket på namnet ”Grace”. Ett av de vackraste namn jag vet, men vi bor i Sverige och för många skulle uttala hennes namn för ”Grejs”. Så ”Grejs från Grums” var inte så lockande trots allt 😉

Men i en perfekt värld alltså skulle hon hetat Grace – efter Graceland!

Det finns en annan ”Grace” som jag länge, länge gillat – Swedish Grace. Ett finporslin från Rörstrand med många år på nacken. Redan 1930 premiärvisades det på Stockholmsutställningen med sitt mönster av veteax. Den hette då Nationalservisen. Idag är jag stolt ägare till 4 stycken mattallrikar i färgen ”Snö”. Jag vill ha 12 mattallrikar och 12 assietter, men skålar och djuptallrikar tror jag att jag skippar – vi använder dom så sällan. Roligt att samla på ett särskilt porslin, känns lite ”vuxet” så där 😉

Bilden är klickbar!

Sunnetur och ledsen tå

Idag åkte vi en tur till Sunne där jag blev uppvaktad av svärfar + sambo. Fick fina presenter och god mat. Det blev en liten promenad ner till Kolsnäs och den fina lekparken som finns där. Det gillade Phille 😉

Passade även på att krossa ”pektån” lite lagomt, genom att placera ett stolsben rakt över tån och sedan kasta mig ner i stolen. Det bultar fint i fortfarande… 5 timmar senare. Nåja, vad ska jag med den tån till? 😉 Jag lovar att den är i 23 gånger sämre skick än den ser ut att vara 😀

image

P.S. Bilderna får ej kopieras eller användas på något sätt utan min tillåtelse.
© Juniphé