Kärlek

Syskonkärlek är en finurlig sak. Jag ser hur sonen slits mellan kärlek och svartsjuka dagarna i ända. Det skiftar snabbt, men det är ändå så härligt att se hur han kan vara kärvänlig och som en riktig storebror för lillasyster. Jag antar att det är så det kommer att vara ända tills den dag dom blir vuxna. Ena stunden vänner och goa med varandra, och i nästa är det fullt krig 😉 Enda skillnaden är att Philip har ett visst övertag nu och är även den enda som startar bråken dem emellan. Men det tar nog lillsyrran igen snart.

Det snörper till i mammahjärtat när han är sådär extra snäll och go med henne. Som att lägga sig intill henne och smeka hennes huvud och säga: ”Hej Sally! Åååååhhhh sååå söööt du är!”. Eller genom att hämta en sagobok och sätta sig och ”läsa” för henne.

Idag, när vi satt i bilen, tog han hennes lilla hand i sin och när deras blickar möttes sa han: ”Vet du en sak Sally? Jag älskar dig! Jaa, det gör jag”… Då snörpte det till lite extra i både mitt, makens och mormors hjärtan.

Han är fantastisk vår son! Jag tror det blir en redig karl av honom en dag 🙂

image

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s